söndag 9 juni 2013

"Kärlekens pris"

Man vet aldrig riktigt vad som ska hända i livet. Jag har tre vuxna döttrar som är utflugna. Numera är jag dessutom extramamma till fyra söner varav två bor med oss varannan vecka. Totalt otippat att jag skulle bli ”förälder med barn hemma” igen. Jag funderar över deras olika möjligheter i livet, mina döttrars respektive dessa extrasöners. Ingen har väl det här laget kunnat undgå att kvinnor under en livslön tjänar 3,6 miljoner mindre än män i genomsnitt? Eller kunnat missa det faktum att femtio procent av alla kvinnor nu lever på garantipension? Är det ett jämställt samhälle? Är det ett rättvist samhälle?

Det sägs handla om livsvalen, denna stora löneskillnad. Kvinnor väljer att arbeta deltid i stor utsträckning för att kunna arbeta obetalt med hemarbete sju veckor mer om året än vad män gör.
Tror ni på fullt allvar att kvinnor ”väljer” för att ”kunna”? Är det verkligen frivilliga livsval, detta som pågår varje dag hela tiden i vårt samhälle?

Deltidsarbete gör att det blir lättare att bland annat vara hemma när barnens skoldag är slut eller att ta hand om gamla släktingar som behöver hjälp men gärna vill bo kvar hemma men som ändå vägrar ta emot hemtjänst, bara några exempel.

Kvinnor tjänar mindre därför att det väljer att göra det – sägs det. Mannen gör karriär utanför familj och hem, kvinnan gör det möjligt för mannen att agera så. Eftersom nästan femtio procent av alla äktenskap dessutom slutar med skilsmässa så är det inte en särskilt lönsam affär för kvinnorna. Före detta ordförande för Liberala Kvinnor Bonnie Bernström kallar det för ”kärlekens pris”.

I den offentliga sektorn har konkurrensutsättningen av vård och omsorg gjort att många kvinnor trots allt har kunnat börja bestämma mer över sin ekonomi genom att de har startat eget. Engagerat och med kvalitet tar de hand om hemtjänst, äldreomsorg och sjukvård.

Miljöpartiets senaste kongressbeslut att förbjuda vinst i väldfärdsföretag är ett slag direkt mot kvinnligt företagande! Manligt företagande som också finansieras med skattemedel som exempelvis byggsektorn berördes inte på sagda kongress. Miljöpartiets påstådda företagarvänlighet var en chimär, nu sällar sig partiet än mer till vänsterblockets planekonomiska inställning.

Där inkluderas även en annan könsdiskriminerande attityd, nämligen att RUT är dåligt men ROT är bra. RUT ger skatteavdrag i en sfär där många kvinnor arbetar. Jag tycker att det är fullständigt obegripligt att man avfärdar en möjlighet att omvandla en svart marknad till en vit, som då också blir med pensionsgrundande löner. Det är OK att få fönstren målade men inte OK att få dem tvättade!

Nyhetsförmedlingen om oron i våra förorter har spritt sig ut över hela världen. Åtminstone Storbritanniens och USA:s utrikesdepartement varnade sina medborgare från att resa till Sverige.

Själv fick jag ta emot några mail i samma klass som ”beklagar sorgen”, bland annat från Indiens förre ambassadör. Så många unga arga och lättpåverkade män har förstört privat och allmän egendom för miljoner samtidigt som civilsamhället gått samman mer än någonsin för att visa att detta inte är acceptabelt.

Jag tycker att man ska stärka kvinnorna i områden där det råder en känsla av utanförskap. Jämställdhetsminister Maria Arnholm har redan satt tummen på det faktum att pojkar i hela nationen halkar efter i skolan rent allmänt och att något måste göras. Även i utanförskapsområden går det bättre för tjejerna, de har en vilja att komma vidare och pluggar med goda resultat. Det fanns väl inte en enda tjej involverad i gatstenskastning eller anläggning av bränder.

Jag tvivlar på att det varit så lätt för systrar och mödrar att göra sina stämmor hörda för att försöka stoppa när killarna via sms och annat lockats ut för att bråka.

När kvinnorna lär sig företagande, får egen utkomst och förmåga att klara sig själva så stärks hela familjer och därmed hela områden.

I det sammanhanget vill jag påpeka att vårdnadsbidraget är en styggelse och borde tas bort genast. Det åstadkommer inte bara en inlåsningseffekt för kvinnorna i det att bidraget fördröjer deras möjlighet att komma ut i arbetslivet. Det gör också att barnen vars mammor (det är nästan bara kvinnor som nyttjar vårdnadsbidraget) är hemma med dem blir avsevärt sena i sin svenska språkutveckling. Även det faktum att det är pedagogiskt positivt för barn att träffa andra barn och socialisera sig tas bort från vårdnadsbidragsfamiljer.

Att kvinnor tjänar lika för lika arbete kunde man ju tro är en självklarhet. Så är dock absolut inte fallet. En kvinnlig ekonom har efter tio år i yrket fallit efter i lönebildning med i snitt 100.000:- om året jämfört med en manlig ekonom med samma meriter och ålder. Det finns mer inom samma ämne som får vem som helst att bli uppbragt. Maria Hemström på JA-delegationen säger rakt ut när hon håller föredrag om fakta, statistik och siffror: Sanningen om världens mest jämställda land – vi är lurade! Det finns massor att göra för att vi ändå ska komma dit en dag. Börja med att gå med i Liberala Kvinnor! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar