onsdag 11 maj 2011

Kiruna, Esrange och lite till...

I söndags eftermiddag åkte jag upp till Kiruna med ett antal andra riksdagsledamöter i rymdgruppen där jag är med, för att besöka Kiruna och Esrange. Vi kom fram till ett stort område med olika byggnader som används till olika ändamål, till exempel ett boende med matsal för forskare och tekniker när de håller på att utföra olika experiment, stora hangarer som används till ballonguppsläppen, en bunker som används till dem som sköter uppskjutningarna av raketer, kontorshus där all monitorering av satelliterna sker, byggnader för bygge av experimenten eller de så kallade nyttolasterna.

Vi fick sova över på plats och nästa morgon fick vi föredrag om all verksamhet som försiggår på Esrange av före detta Rymdbolaget som numera heter Swedish Space Center, SSC, som grundades 1972. Det utförs massor med mycket intressanta experiment som stamcellsforskning och cancerforskning i tyngdlöshet.

Ett gäng japaner hade arbetat länge med förberedelser att kolla överljudsfart därför att de vill bygga överljudsplan för passagerare. Deras experiment gick ut på att man tog upp en droppkropp, en raket som naturligtvis inte är bestyckad med något annat än avläsningsinstrument, med nosen neråt, till tre kilometer höjd. Därefter släpptes den ner och när den nått marken, väldigt långt ner eftersom det blir med stor kraft den går ner med nosen i jorden, så bärgas den och man tar ut mätinstrumenten och läser av resultatet. Japanerna var väldigt nöjda, allt hade gått efter beräkningarna.

I sommar kommer man släppa upp en ballong på 1 200 000 kubik, storlek två stycken Globen, som ska flyga högt upp i skyn för att göra mätningar.
Normala storlekar på ballonger brukar vara 35 000 till 400 000 kubik.
Man gör uppskjutningar av något som man kallar sondraketer, det är raketer som skjuts upp i rymden och tas tillbaka under en mycket begränsad tid, sex eller tretton minuter, för att få möjlighet att utföra experiment i tyngdlöshet. Allt styrs från marken.

Dessa experiment kräver lång tids planering och tester på marken innan man skjuter upp. Det kan handla om att man ska röntga och ha värmeexperiment och det måste fungera på marken utan glitchar innan man utför det reella experimentet som är oerhört kostsamt.

Satelliterna finns i rymden av olika orsaker men främst för att överföra data och kommunikation. Esrange har cirka 130 satellitpassager varje dag som personal följer och läser av hela tiden för att kolla att de mår bra och att inga fel har uppstått med deras funktion. Sedan finns det också antenner som olika intressenter avtalar med Esrange om att få ha placerade på Esranges område för ta hand om kommunikationen och skicka vidare eller också sköta helt och hållet.Det var mycket intressant att få besöka Esrange.

Efter det åkte vi till Institutet för Rymdfysik i Kiruna. Sedan var det dags med Kiruna stadshus, en byggnad från sextiotalet som vissa grupperingar på allvar tycker ska flyttas med hela sin huskropp dit där man slutligen bestämmer sig för att hamna med staden. Visserligen en pampig byggnation men hopplöst otidsenlig och inte särskilt människovänlig. Vi fick höra om hur man tänker med Kirunas väg till att flytta till ett annat ställe som borde vara långsiktigt och hållbart.

Dagen avslutades med möte med LKAB som kommer att behöva anställa tolvhundra människor de närmast kommande åren. Vi fick höra en del om de förhandlingar som pågått med Kiruna Kommun och om malmnäringen. Allt som allt var detta en enormt spännande och intressant studieresa. Kiruna är ju en spektakulär stad med sina platåer och synbara spår efter gruvdrift och i bakgrunden hägrar Kebnekajse. Det som var lite jobbigt var att planet nästa morgon gick 05.50 från flygplatsen! Annars var allt suveränt.

Igår flög vi alltså till Arlanda för att gå direkt till arbetet. På kvällen var en annan riksdagsgrupp, parlamentariska Svensk-Schweiziska gruppen på besök hos Schweiz ambassadör på residenset ute i Djursholm. Vi bjöds på information om Schweiz historia av en älskvärd ambassadör och sedan fick vi raclette, den speciella ost som man smälter och äter med bland annat cornichons och syltlök, det var ljuvligt! Vi hade så trevligt.

Imorse fick vi en dragning om folkbildningen och riksrevisionens rapport. Därefter möte om utredningen om Public service och därefter workshop om museernas, bibliotekens, riksantikvariets och riksarkivets IT-utveckling.

Efter voteringen skulle jag ha varit på talmannens jämställdhetsgrupp på möte men glömde av någon anledning bort det. Det kan ha berott på att man blir ganska trött av att vara igång i tjugotvå timmar dagen innan och sedan inte hinna sova igen det.
Tja, lite svinn får man räkna med :-) Har nu nätkollat/lyssnat på debatten på kulturhuset om skolan. Samma ältande om samma saker, väldigt mycket snack. Skulle vara kul att få se om verkstaden fungerar.

Tyresö ligger fjärde i topp i landet med bra äldreomsorg. Det är så glädjande!

lördag 7 maj 2011

Varning för bilköer!

Vecka 17 var en vecka som flög förbi med bland annat familjen på annandags påskmingel, avslutningsmiddag med Vårljus styrelse i vilken jag suttit i fyra år, seminarium om Romska frågor (sitter med i nätverket) som Roger Haddad hade ordnat väldigt bra, Stockholmssoppan där jag var inbjudande riksdagsledamot samt möte för spelgruppen i Kulturutskottet där jag ingår.

Valborgshelgen kom och gick och sedan var det måndag med dystert och kallt väder vilket passade: Vi var på svärmor Barbros begravning på Trons kapell på vackra Skogskyrkogården. Det var en fint ordnad ceremoni och en mycket bra förrättare. Olle höll ett fint tal. Det var så sorgligt.

I tisdags hade Kultur och hälsa ett mycket bra seminarium, sitter med i det nätverket också. Folkpartiet ordnade ett seminarium om läktarvåld som jag tyckte var oerhört intressant.

I torsdags var alliansen i Kulturutskottet på studieresa till Skövde, Skara och Mariestad. Vi hälsade på handbollsföreningarna i Skövde. Vi åt lunch på Jula Hotell och konferenscenter där väggarna är fullbehängda med äkta Zorn, Liljefors och Larsson. Det var helt overkligt! Sveriges största privata samling Zorn.

Vi besökte gamla biblioteket i Skara där Västgötalagen finns inlånad från Kungliga biblioteket, Sveriges äldsta lagbok, skrevs cirka 1220 och denna version var från 1290, ett enda exemplar.

Sedan tog vi en sväng till Västergötlands museum.
Slutligen till Mariestad där Göteborgs universitet har ett Hantverkslaboratorium där man till exempel har utbildningar för konservatorer. Man lär ut hur man ska bygga stickspåntak på rätt sätt så att de håller flera decennier och hur man ska blanda väggkalkning på rätt sätt så att det inte möglar eller förstörs. Gamla kulturbyggnader som kyrkor som ska restaureras behöver människor som kan sitt hantverk där inte gamla metoder glömts bort.

En mycket trevlig och intressant dag och på hemvägen var tåget bara fyrtiofem minuter försenat till Stockholms central denna gång… :-)

Igår var jag och Margareta Ternstedt på besök på Tyresö gymnasium för att höra hur det har gått med deras lärlingsutbildningar. Dessa har de på handel och media och det har slagit mycket väl ut. Det var ett riktigt positivt besök där det kunde konstateras att alla som går lärling kommer att få arbete när de är klara.

Idag åkte jag, Sofia och Emilie till Kulturhuset där Sofias bok fanns med hennes förlag på Seriemässan. Sedan åkte jag och Emilie till Waldemarsudde för att gå på invigningen av Lars Wallins utställning ”Fashion stories”. Emilie har ju gjort illustrationer till Wallin när hon gick sitt andra år på Beckmans. En av klänningarna som hon hade med i sina illustrationer var med på utställningen.

Vi var allt som allt på Waldemarsudde tre kvart. Sedan gick vi till bilen för att köra till city igen. Det var kö utanför. Bilkö. Stillastående. Efter en timme hade vi kommit trettio meter! Det var helt makalöst! Det tog oss nästan tre timmar att åka från Waldemarsudde till brofästet vid Strandvägen. Fy fasen! Ringde till polisen för att kolla vad som hade hänt. Deras svar var att Gröna Lund hade öppnat. Drar mig för att åka till Djurgården på ett tag.

Usama är död.

torsdag 21 april 2011

Min älskade svärmor Barbro

Min lilla älskade svärmor har gått bort. Hon fick en stroke 1997 och blev halvsidesförlamad. Min svärfar Gunnar har sedan dess, med stöd av hemstjänsten, skött om henne dag och natt. Hon blev åttiotre år gammal.

När jag träffade Olles föräldrar hösten 1983 så slogs jag av hur fantastiska de var och så roliga att umgås med. Jag kände genast att jag hade velat ha precis sådana föräldrar! Mina egna föräldrar gav jag inte mycket för vid den tiden, det var orättvisa jämförelser jag gjorde då, och med tiden blev min bild av dessa båda par förstås mer balanserad.

Barbro var en mycket skärpt och rolig person och jag har skrattat mycket med henne. Hon fick mig att känna mig välkommen och som en dotter i familjen Karlström. Så många somrar vi tillbringat ute på Olles föräldrars sommarställe på Tyresöhalvön när barnen var små. Så många högtider och middagar vi fått tillsammans.

När det hade brunnit i vårt hus den svinkalla vintern januari 1987, när jag var höggravid med Emilie, fick vi bo med svärföräldrarna i deras lägenhet på Frejgatan inne i stan. Vårt hus gick inte att bo i på evigheter så jag hann föda Emilie och med lilla Sofia 1,5 och en nyfödd fick vi ta över Barbro och Gunnars sovrum och häckade där med blöjbyten och allt som hör till småbarnsföräldrars liv. Olles föräldrar tog emot oss utan några klagomål och med generositet och självklarhet.

Jag är så ledsen över att Barbro är borta.

tisdag 19 april 2011

Så trött!

För en dryg vecka sedan fick jag äran att representera folkpartiet på en talmansmiddag på Villa Bonnier. Sverige hade besök av Australiens talman och ett antal parlamentariker och senatorer. Det var första gången för mig att se detta fina hus uppfört av Åke Bonnier d.ä och hans hustru 1927. Huset är otroligt vackert, ett museum, med fantastisk inredning och konst. Matsalen där vi åt middagen hade alla väggar bemålade av Isaac Grünewald i blå toner och vår talman inledde måltiden med att berätta att en kvadratmeter av denne konstnär betingar ett pris på tvåhundrafemtiotusen dollar på aktion.

Han berättade också den sorgliga berättelsen om sonen i huset som på grund av ständigt frånvarande jet-set föräldrar fick sin uppfostran av kocken, chauffören och övrig personal i villan och att han aldrig fick ta hem kompisar på grund av den dyrbara inredningen. Denna mörka barndom ledde till att när gossen sedermera ärvde huset lät han skänka det till riksdagens talman och regeringen för representationssyften.

Jag fick en äldre aussie, liberal, vid bordet, han var väldigt trevlig och jag pumpade honom på hur han såg på sitt land och hur han arbetade. Han hade en nationalistisk syn på invandringen och ansåg att det fanns alltför många invandrare som bara kostade pengar. Jag blev lite uppbragt inombords men visade inte det. När jag nystade lite mer i denna hans attityd och ställde frågan om alla de arbetsuppgifter som invandrare utför och hur det skulle se ut i det australiensiska samhället om de inte utförde dessa mindre åtråvärda sysslor så blev han svarslös och skruvade på sig lite.

Han verkade gilla mig och vi pratade och skrattade mycket. Hans valdistrikt sträcker sig tvåhundrafemtio mil och har tre olika klimatzoner! Han tar sig oftast med plan till sina väljare.

Förrförra helgen var det så dags för förbundsårsmötet för Folkpartiet Stockholms länsförbund. Det tyngsta med årsmötet denna gång var att vi tackade av Maria Wallhager efter åtta år som förbundsordförande. Hon har verkligen lyft folkpartiet i denna region. Jag kände mig tung i hjärtat. Men hennes efterträdare är Erik Ullenhag och honom gillar jag skarpt, det ska nog bli bra! Resten av dagen på Bonniercentret ägnades åt det som nu blivit tradition, nämligen Stockholmskonferensen, där alla medlemmar som vill kan mingla, lyssna på partiledaren och andra ministrar samt gå på seminarier. Det blev en bra dag.

Under föregående vecka hade vi första Pridegruppen inför Prideveckan. Det är den grupp som utses av HBT-liberalers styrelse att ratta Prideparaden, seminarierna i Pridehouse och arbetet i Pridepark. Om jag räknat rätt så blir det sjätte året som jag är involverad i detta roliga arbete.

Partigruppen var kort för att sedan övergå i alliansgruppsmöte med Anders Borg som föredrog Vårpropositionen. Inga nyheter: ”Vi ska ha en sund ekonomi när dåliga tider åter slår till”. Jag är dock glad att en slant till tidigareläggning av införande av digitaliseringen av biografer kom till. Jag började tjata redan i oktober om vikten av detta och inte tror jag att det berodde bara på mig, men kanske en smula i alla fall. Dessvärre lyckades jag inte lika bra med scenkonstnärernas pensionsavtal, det verkar råda någon slags förlamning av den frågan som jag inte begriper.

En stor grupp nya medlemmar kom sedan på besök på riksdagen där jag berättade om mitt nya uppdrag i cirka en- och en halv timme, sedan visade jag runt i gamla riksdagen och nya plenum. Det kom flera intressanta frågor och alla verkade uppskatta besöket. Jonas Engström, kanslichef på Stadshuset var också med, det var kul. Vi arbetade så bra ihop inför valet då han var ombud och kampanjledare för bland annat Tyresö kommun. Sedan var han också fantastiskt väl behjälplig inför och under Pride 2010.

I veckan skulle kulturutskottet till Operan på studiebesök – trodde jag! När jag kom till Operans biljettkassa visste ingen någonting. Jag gick ut för att ringa min partivän vice ordförande Christer Nylander när moderaternas gruppledare hastigt kom gående. ”Vi ska till Dramaten.” Jag är så utmattad att jag blir alldeles disträ. Det är inte klokt. Vi fick en mycket bra dragning av Marie-Louise Ekman och hennes personal och sedan middag, därefter föreställning. Jag hade valt Romeo och Julia, eftersom jag hade sett Idlaflickorna med Sif Ruud för länge sedan. Som ni förstår så visste jag vid något skede i detta att det var till Dramaten vi skulle. Men just denna onsdag, denna eftermiddag, så var det som bortblåst. Hjärnans vindlingar förstår jag mig inte alltid på... Romeo och Julia var otroligt bra!

På torsdagen hade vi ett lunchseminarium om radions framtid på folkpartiets kansli. Det var väldigt välbesökt och blev mycket lyckat. Intressant att höra branschfolk från både den kommersiella- och publicservicesfären komma med synpunkter.

På kvällen var det kommunfullmäktige i Tyresö och de taxeförändringar som är tänkta fick återigen (de var återremitterade från förra fullmäktigesammanträdet) oppositionen att ta i med de mest högljudda attacker och med ordval som är ur proportion. Om man skulle samla alla taxehöjningar som görs kontinuerligt i socialdemokratiskt styrda kommuner runt om i landet och läsa upp dem för oppositionen så skulle antagligen inte ens dessa fakta täppa till trutarna på dem. De verkar nästan komma in i ett onåbart tillstånd där inga argument biter och förmodligen är det så en opposition ska vara. Det är bara det att jag inte ännu efter snart elva år i politiken riktigt kan vänja mig vid det.

I Libyen används klusterbomber på den egna befolkningen. Jag kom i diskussion med en lobbyist på Almedalsveckan 2006 och hon gillade inte alls att jag inte gillade att hon försvarade svensk försäljning av dessa vidriga vapen. (Om det nu kan mätas huruvida vapen är mer eller mindre vidriga, men man skulle kunna fundera på om ett vapen är etiskt eller fair play. Ungefär som att jag inte tycker om slagsmål men om det ska slåss så ska inte tre stycken hålla i den fjärde så att den inte har en chans… Går det att förstå min tankegång???)

På mycket kort varsel åkte jag, Nina Lundström och Gunnar Andrén från riksdagen, samt Peter Olevik Dunder och Anita Mikkos från kommunpolitiken till Helsingfors för att vara med i slutspurten på valkampanjandet där. Vi stod vid Svenska Folkpartiets valstuga mitt i Helsingfors och delade ut material och pratade med förbipasserande. Flera som jag ville ge till var skeptiska och frågade vilka som var avsändare och när jag sa Svenska Folkpartiet så svarade de: Nå, men då kan jag ta det!
Minister Thors stod med och vi hade en säkerhetsvakt som kollade läget, det kändes tryggt. Tyvärr var samtalsämnet mest Sannfinländarna och de var också det stora orosämnet. Nu när vi vet valresultatet så känns det förödande. Inget land står förskonat mot dessa populistiska, främlingsfientliga vindar som drar över alla kontinenter. Min magkänsla säger mig att det inte bådar gott, det kan bara bli värre innan (om) det ska bli bättre. Varje parti som kommer in i en riksdag eller ett parlament får en salongsfähighet som är hopplös för oss som försöker visa deras rätta ansikten.

Mina partivänner Peter Kjällkvist och Haralampos Karatzas och några till har skrivit i SvD idag om hur förolämpade de känner sig av hur man beter sig på grekiskt håll inför det faktum att en svensk ung kvinna blivit våldtagen och ger sig för att anmäla den hemska händelsen. Det hedrar dem verkligen!

Tyresö damlag i fotboll slog Örebro med 2-1. Bravo!

Efter det att en pub kastat ut två kyssande män så blev det en stor demonstration i England. Därefter startades en Facebook- grupp med en bild från serien Eastenders med tillika två kyssande män. Den släcktes ut av FB. Jag tycker att FB är censurerande och kränker yttrandefriheten. Det ger mig obehagliga känslor om behovet av bojkottsupprop och annat. Hur påverka en inskränkt organisation från ett inskränkt land? Hart när omöjligt, min röst vore en droppe i havet. NEJ! Så kan jag inte tänka som alltid menat att en droppe urholkar stenen. Ska fundera ut hur man kan göra.

För övrigt är jag så himla trött, det må vara på grund av sommartidsförändringen, pollen, mycket att göra, många känslosamheter. En helt vanlig vår. Och egentligen inte alls.

onsdag 6 april 2011

Det snurrar på!

Veckorna rullar på med proppfull kalender med möten av de mest skilda slag. Fick besök på riksdagen av en granne som funnits härute sedan jag flyttade till Gamla Tyresö för tjugosju år sedan. Han arbetar med utslussningsboende för människor som suttit i fängelse och ville prata med mig tillsammans med en medarbetare om en del av de villkor som gäller för personer som varit kriminella och som ska försöka börja nya liv. Det var intressant.

Anita Brodén hade ordnat ett mycket bra seminarium om Djurskyddsfrågor och där talades om en ny utredning som snart är klar som hade med alla aspekter, från straffskalor och hur de används till djurskyddsinspektörernas villkor till pälsfarmning och hur man ska lösa det faktum att det inte sköts efter regelverket. Vi fick se bilder från hur man kastrerade kultingar utan bedövning för att deras kött inte ska börja smaka illa när de blir könsmogna och dessutom börjar de slåss och kan skada varandra, vi fick se hur man Halal-slaktar kossor i Belgien genom att ställa djuret i en stor trumma och sedan skära halsen av den utan att först bedöva den medan man vänder på trumman med kossan inuti så att blodet rinner ut. En vidrig och plågsam död som sker kontinuerligt i andra länder. I Sverige är det tack och lov förbjudet med halalslakt eller något slakt utan att först bedöva.

Kulturutskottet har varit och hälsat på hos de tre scenallianserna: Dans- teater och musikallianserna. Dessa bildades med någon tids mellanrum efter varandra för att trygga villkoren för de olika grupperna. Det fungerar tydligen mycket bra och naturligtvis skulle företrädarna för dessa allianser önska få utöka dessa så att fler människor kunde ta del av denna trygghet.

Vi hade en extra votering i fredags då Libyen-frågan skulle beslutas efter debatt i kammaren. Plötsligt började två unga män på åskådarläktaren ropa: Hycklare! Hycklare! Och så vecklade de ut någon banderoll som de lyckats smuggla med sig in. Jag trodde att de var från Libyen och att de därför hade synpunkter. Men Fredrik Malm trodde sig veta att de var från någon rasistisk gruppering.

HBT-liberaler hade konferens på Haga Forum i lördags, gjorde sällskap dit med en partivän som arbetar med Gaypolisen. Haga Forum är väldigt fint, rofyllt och vackert beläget. Jag susade därifrån för att vara med på Riksdagens öppna hus som jag hade lovat tidigare. Före tolv hade det redan börjat strömma in folk. Sedan var det otroligt många människor. Hela plenum var proppfullt. Jag gick runt och pratade med en del och frågade om de hade några frågor. Alla var odelat positiva. Där fanns många turister och de var så imponerade av att vi har ett system i Sverige där vi öppnar på detta sättet. Det var väldigt kul!

Efter ett tag åkte jag till Högdalen där jag hade en vigsel att förrätta. Bruden som var i min ålder var lite nervös men allt gick bra. Efter akten kom någon på att: Jäklar, vi lovade ju pappa att vi skulle ringa honom så att han fick höra! Ni får göra det en gång till! Hm! Nej, så blev det inte. Jag erbjöd mig att ringa och säga att det var väldigt fint, men det tackade systern till bruden nej till, trots att det var hon som utropat att vi skulle ta om...

Hade bilen inlämnad på service och fick köpa nya sommardäck för att ersätta dem som blev stulna bara några dagar efter att jag fått däcken bytta till vinterdäck. Vilka kostnader för fullservice och däck, det är så man baxnar! Någon kommenterade på Facebook att det räcker till många taxiresor under ett år och en massa champagne :-) Att ha bil är att äga ett svart hål, sa någon. Men ack så bekvämt!

Sofia kom till Stockholm denna måndagen, alltid lika mysigt. Hon arbetar träget på med sin masters på Umeå konsthögskola.

Var med Lena Adelson Liljeroth och några till från Kulturutskottet på Fryshuset för att bjudas på "Förorten brinner" som spelades upp av två unga män. Jag blev väldigt upprörd över hur man framställde förorter som bara helveteshålor utan hopp och att politiker inte lyssnar och polisen trycker pistoler mot gamla sjuka kvinnors huvuden. Efter föreställningen som jag tvingade mig att sitta kvar på så skulle det vara frågestund. En kille började orera om att hans spelningar blev stoppade av polisen hela tiden så at than inte fick uttrycka sig och Lena försökte svara men det slutade med att han skrek fuck you och stolpade därifrån. Jag har sagt till dem jag var där med att jag aldrig i hela mitt liv vill se en liknande föreställning. Den var absolut väl framställd och det var bra och suggestiv musik till. Men syftet känns bara som svärtning och vänsterpropaganda och för att åka runt med föreställningen har man fått hundra miljoner från staten! Aiiaaa!

Kulturutskottet har varit på TV4 och fått en rundvisning och dragning av hur de ser på situationen innan man nu ska skriva nya avtal. Jag förstår till viss del deras synpunkter som kommersiellt bolag när de talar om Public service och detta fenomens uppdrag. Vi åt avslutningsvis en fantastiskt god lunch och sedan bar det av tillbaka till riksdagen.

Fick äran att komma på besök hos Folkpartisterna på Norrmalm där jag var i min egenskap av ersättare i kulturutskottet för att ha en diskussion om hur vi ska kunna inlemma mer kultur i skolan. Det var så trevligt och vi höll till i en partiväns mycket vackra lägenhet på Rörstrandsgatan. Ibland vill jag flytta tillbaka till stan!

söndag 27 mars 2011

Ett intressant möte med Liberala seniorer

Fick äran att komma och tala på Liberala seniorers möte i city i veckan. Det var så roligt eftersom det rör sig om att få möta väldigt erfarna och kunniga folkpartister som är genuint intresserade och som har bra frågor och funderingar. Hadar Cars kom förbi också, det var ett tag sedan vi sågs sist, han är alltid så rar och peppande. Vet inte vad det är med min hjärna, han heter HADAR och inte annat, ändå kallade jag honom Harald en gång på mötet, och nu hade jag gjort det i bloggen, jag blir så TRÖTT!

Tyresö folkpartis kommunförening har haft kickoff-konferens inför den nya mandatperioden på Cinderella fredag till lördag. Det var så välordnat och bra, ett fantastiskt och taggat gäng. Tyvärr blev en av mina partivänner tvärsjuk bara några minuter in på konferensen, han tillbringade sedan resten av resan i sin hytt, magsjuk. Stackarn! Moderaterna i Stockholmstrakten hade också konferens i rummet intill vårt. En riksdagsledamot var med och en kommunpolitiker som jag träffat under åren i Barn-och utbildning från Sollentuna. Lustigt att vi var där samtidigt!

Idag hade vi årsmöte med HBT-liberalerna på klubbrummet på riksdagen, det blev en delvis ny styrelse. Spännande med nya idéer och nya synpunkter. Jag får fortsätta ett år till :-)

fredag 25 mars 2011

"Jungfrutal", riksmöte och lärlingar

Vecka 11 och 12 har susat förbi. Styrelsemöte i kommunföreningen, förbundsstyrelsemöte, frukostseminarium med talmannens jämställdhetsgrupp om hur media speglar manliga och kvinnliga politiker (intressant och sorgligt, blir förbannad!)

Höll mitt "jungfrutal" i kammaren, det gick bra. Men det blev inte replikskifte! (Jungfrutal kallas det tydligen när en ledamot talar från talarstolen för första gången, jag har hållit mig till att tala några minutrar ibland från min plats eller på frågestunderna)

Riksmöte i Göteborg med massor av olika intressanta seminarier och panelsamtal samt tal av bland andra partiledaren. Åttahundra folkpartister samlade med gott humör och lugn stämning.

Idag har jag varit på studiebesök på Sågbäcksgymnasiet i Huddinge och talat med engagerade lärare och samordnare samt elever om lärlingsutbildningar. En helt enastående verksamhet har byggts upp på detta gymnasium med mycket få avhopp och stolta och nöjda elever som mycket säkert har arbete när de är klara med sina utbildningar. Detta är framtiden för flera av Sveriges ungdomar, en bra framtid anser jag till skillnad från oppositionen som svartmålar och säger att ALLA måste bli och eller vara akademiker...

I helgen blir det lokalföreningens mandperiodskick-off samt HBT-liberalers årsmöte.

En mycket rudimentär sammanfattning av hela två veckor. Men pollenallergin (som jag aldrig vill kännas vid men som pockar på uppmärksamhet meddelst svidande, röda ögon och en enorm lust att lägga sig ner att sova var som helst) gör sig gällande med sin obändiga trötthet.